Proverbs 8

Proverbs 8

1 Hör, visheten ropar och förståndet höjer sin röst! 2 Hon står uppe på höjderna, vid vägen där stigarna möts. 3 Vid portarna in till staden, vid ingångarna höjer hon sitt rop: 4 Till er, ni män, ropar jag, min röst går ut till människors barn. 5 Ni som är okunniga, lär er klokhet! Ni dårar, lär er förstånd! 6 Lyssna, för jag talar om ädla ting, från mina läppar kommer det som är rätt. 7 Ja, min mun talar sanning, mina läppar avskyr gudlöshet. 8 Min muns alla ord är rättfärdiga, i dem finns inget falskt eller förvridet. 9 Allihop är rätta för den förståndige och raka för dem som har funnit kunskap. 10 Ta emot min förmaning hellre än silver och kunskap hellre än rent guld, 11 för visheten är bättre än pärlor, inga skatter kan jämföras med henne. 12 Jag, visheten, bor hos klokheten, jag har kunskap och gott omdöme. 13 Att vörda Herren är att hata det onda. Högfärd, högmod, ond väg och falsk mun, det hatar jag. 14 Hos mig finns råd och insikt. Jag är förstånd, hos mig finns makt. 15 Genom mig regerar kungar och stiftar furstar rätta lagar. 16 Genom mig styr härskare och hövdingar, alla domare på jorden. 17 Jag älskar dem som älskar mig, och de som söker mig ska finna mig. 18 Rikedom och ära finns hos mig, bestående skatter och rättfärdighet. 19 Min frukt är bättre än guld, än finaste guld, min skörd är bättre än utvalt silver. 20 Jag vandrar på rättfärdighetens väg, mitt på det rättas stigar, 21 för att ge rikedom i arv åt dem som älskar mig och fylla deras förråd. 22 Herren hade mig vid begynnelsen av sin väg, före sina gärningar i urtiden. 23 Av evighet är jag insatt, från begynnelsen, innan jorden fanns. 24 Innan djupen blev till föddes jag, innan källorna flödade av vatten. 25 Innan bergen grundades, innan höjderna fanns föddes jag, 26 innan han gjort land och fält och jordens första stoft. 27 När han beredde himlen var jag där, när han välvde ett valv över djupen, 28 när han fäste skyarna där uppe och djupets källor bröt fram med kraft, 29 när han satte en gräns för havet och vattnet stannade där han befallt, när han lade jordens grund, 30 då var jag verksam vid hans sida. Jag var hans glädje dag efter dag, ständigt jublande inför honom. 31 Jag jublade över hela hans värld och hade min glädje hos människors barn. 32 Så lyssna nu till mig, mina barn. Saliga är de som följer mina vägar. 33 Lyssna till förmaning och bli visa, förkasta den inte. 34 Salig är den människa som lyssnar till mig, som vakar vid mina dörrar dag efter dag och håller vakt vid mina dörrposter, 35 för den som finner mig finner livet och får nåd från Herren. 36 Men den som syndar mot mig skadar sin själ, alla som hatar mig älskar döden.

AI와 함께 이 장 시작하기

읽기를 실제 공부로 바꾸세요

읽기 플랜

이 장에 대해 AI에게 묻기

Bible passages about prayer

Bible passages about wisdom

Bible passages about hope

Bible passages about grief

댓글