1 Kings 11

Study commentary

Ask AI

1 Kings 11 is the fall of Solomon. The king who asked for wisdom loved many foreign women, seven hundred wives and three hundred concubines, and in his old age they turned his heart to Ashtoreth, Milcom, Chemosh, and Molech, for whom he built high places east of Jerusalem. The LORD, who had appeared to him twice, announces that the kingdom will be torn from him, though for David's sake not in his lifetime and not entirely. Three adversaries rise: Hadad the Edomite, Rezon of Damascus, and Jeroboam, Solomon's own overseer, to whom the prophet Ahijah gives ten pieces of a torn cloak and the promise of ten tribes. Solomon tries to kill Jeroboam, who flees to Egypt, and dies after forty years, leaving Rehoboam.

Read more

1 Kings 11 is the chapter nobody wanted to write. Solomon has built the temple, prayed its dedication, received the Queen of Sheba, and grown richer and wiser than any king on earth, and now the narrator has to tell how it ended. It begins with a single word, "however." King Solomon, however, loved many foreign women. Seven hundred wives, three hundred concubines, princesses from every nation God had warned Israel not to marry, and when he was old they did what the warning said they would: they turned his heart. The man who had seen the LORD twice built shrines on the hill east of Jerusalem for the gods of Sidon, Moab, and Ammon, and burned incense with his wives. God's verdict is exact. The kingdom will be torn away, but not in your lifetime, for your father David's sake, and not all of it, for Jerusalem's sake. Then the narrator shows the tearing already under way. Hadad of Edom, a boy who escaped Joab's massacre and was raised at Pharaoh's table, asks to go home. Rezon takes Damascus. And a capable young overseer named Jeroboam meets the prophet Ahijah on an empty road, watches him tear a new cloak into twelve pieces, and is handed ten of them with a promise: obey, and I will build you a house like David's. Solomon tries to have him killed, and he runs to Egypt to wait. The chapter ends the way the books of Kings end every reign, with a source, a number of years, a burial, and a son. The son is Rehoboam, and the cloak is about to tear.

Historical and literary context

Solomon reigned in the tenth century BC, and his marriages were diplomacy: alliances with Egypt, Moab, Ammon, Edom, Sidon, and the Hittite states were sealed with royal daughters, each of whom brought her gods. The hill "east of Jerusalem" is the Mount of Olives, which later writers called the Mount of Corruption. Edom, Damascus, and the northern tribes were the three flanks of Solomon's empire, and the chapter shows each turning against him; the Assyrian and Egyptian records of the period confirm the rise of Aram-Damascus. Shishak, who shelters Jeroboam, is Pharaoh Shoshenq I, whose own inscription records a campaign into Israel after Solomon's death. The Book of the Acts of Solomon, cited in verse 41, is a lost source.

How the chapter unfolds

Verses 1 to 8 describe the marriages, the turning of Solomon's heart, and the high places for foreign gods. Verses 9 to 13 give the LORD's anger and sentence, with the two mitigations for David's sake. Verses 14 to 22 tell Hadad's story, from the massacre in Edom to Pharaoh's court to his request to go home. Verses 23 to 25 introduce Rezon of Damascus. Verses 26 to 40 tell of Jeroboam: his rise in Solomon's service, Ahijah's acted prophecy with the twelve pieces of the cloak, the promise conditioned on obedience, and his flight to Egypt. Verses 41 to 43 close Solomon's reign with the source note, the forty years, his death, and Rehoboam's succession.

Why this chapter matters

The chapter is the Bible's great warning that wisdom does not protect the heart, and "his wives turned his heart away" has been a text on marriage and compromise ever since. It explains the division of the kingdom, the central fact of Israel's history for the next two centuries, as the consequence of idolatry rather than politics. Ahijah's torn cloak is one of the memorable prophetic signs, and the promise to Jeroboam, "I will build you a lasting dynasty just as I built for David," shows that the northern kingdom began with a genuine offer. The "lamp" for David in Jerusalem became the phrase for the survival of David's line, and thus of the messianic hope.

Interpretive tension to watch

The chapter blames Solomon's wives for his apostasy, and readers have to decide how much the narrator holds Solomon responsible for choices the text describes as his own love. The account of a king with a thousand wives sits beside Deuteronomy's rule that a king must not multiply wives, and beside the Song of Solomon's celebration of one beloved. God's sentence is delayed and softened for David's sake, which raises the question of how the sins of one generation fall on the next. And the three adversaries are said to be raised up by God, though Hadad's grievance and Jeroboam's ambition are entirely human, a tension the book leaves standing.

Questions for this chapter

  • Solomon's heart turned "when he grew old." What guards a heart over decades that a single good decision cannot?
  • God delays the judgment for David's sake and keeps one tribe for Jerusalem. What does that say about how God's promises and his judgments work together?
  • Jeroboam is offered a dynasty like David's if he obeys. Knowing how his story ends, what does the chapter teach about beginnings?

Study with context

Use this as a chapter guide, then press deeper into the text itself. The goal is to slow down observation, notice structure, and ask better questions before jumping to conclusions.

1 Kung Salomo hade vid sidan om faraos dotter många andra utländska kvinnor som han älskade: moabitiskor, ammonitiskor, edomitiskor, sidoniskor och hetitiskor. 2 De hörde till folk som Herren hade talat om och sagt till Israels barn: ”Ni ska inte gå in till dem, och de inte till er, eftersom de kommer att förleda era hjärtan att följa deras gudar.” Till dessa höll sig Salomo och älskade dem. 3 Han hade sjuhundra hustrur av furstlig rang och trehundra bihustrur, och dessa kvinnor förledde hans hjärta. 4 När Salomo blev gammal, förledde kvinnorna honom att följa andra gudar, så att hans hjärta inte förblev hängivet Herren hans Gud som hans far Davids hjärta hade varit. 5 Salomo följde Astarte, sidoniernas gudinna, och Milkom, ammoniternas vidrighet. 6 Salomo gjorde det som var ont i Herrens ögon och följde inte i allt efter Herren, så som hans far David hade gjort. 7 Salomo byggde då en offerhöjd åt Kemosh, moabiternas vidrighet, på berget öster om Jerusalem och likaså en åt Molok, ammoniternas styggelse. 8 På samma sätt gjorde han för alla sina utländska kvinnor, som fick tända offereld och offra åt sina gudar. 9 Herren blev vred på Salomo, därför att hans hjärta hade vänt sig bort från Herren, Israels Gud, som två gånger hade visat sig för honom. 10 Han hade gett honom befallning om denna sak: att han inte skulle följa efter andra gudar. Men han hade inte hållit vad Herren befallt. 11 Därför sade Herren till Salomo: ”Eftersom det är så med dig och eftersom du inte har hållit mitt förbund och mina stadgar som jag har gett dig, ska jag rycka riket ifrån dig och ge det åt din tjänare. 12 Men för din far Davids skull ska jag inte göra det så länge du lever. Först ur din sons hand ska jag rycka det. 13 Men jag ska inte rycka hela riket ifrån honom, utan en stam ska jag ge åt din son för min tjänare Davids skull, och för Jerusalems skull, som jag har utvalt.” 14 Herren reste upp en motståndare till Salomo. Det var edomiten Hadad som var släkt med kungen i Edom. 15 När David var i strid med Edom drog befälhavaren Joab upp för att begrava de stupade, och han dödade alla av mankön i Edom. 16 Joab och hela Israel stannade där i sex månader tills han hade utrotat alla av mankön i Edom. 17 Då flydde Hadad tillsammans med några edomitiska män, som hade varit i hans fars tjänst, för att bege sig till Egypten. Hadad var då en ung pojke. 18 Sedan de brutit upp från Midjan kom de till Paran. De tog folk med sig från Paran och kom till Egypten, till farao, Egyptens kung. Han gav Hadad hus, underhåll och land. 19 Farao uppskattade Hadad så mycket att han till hustru gav honom en syster till sin gemål, en syster till drottning Tapenes. 20 Denna syster till Tapenes födde åt honom sonen Genubat, och Tapenes avvande honom i faraos hus. Sedan var Genubat i faraos hus bland faraos söner. 21 Medan Hadad var i Egypten, hörde han att David hade gått till vila hos sina fäder och att befälhavaren Joab var död. Då sade han till farao: ”Låt mig resa hem till mitt land.” 22 Men farao sade till honom: ”Vad saknar du här hos mig, eftersom du vill resa hem till ditt land?” Men han svarade: ”Inget, men låt mig resa ändå.” 23 Gud reste upp ännu en motståndare till Salomo. Det var Rezon, Eljadas son, som hade flytt från sin herre Hadadezer, kungen i Soba. 24 När David åstadkom ett blodbad bland dem, samlade Rezon folk omkring sig och blev ledare för ett rövarband. De drog till Damaskus och slog sig ner där och gjorde sig till herrar i Damaskus. 25 Rezon var under hela Salomos livstid motståndare till Israel och gjorde landet skada, han liksom Hadad. Han var fientligt inställd till Israel, och han blev kung över Aram. 26 En av Salomos tjänare hette Jerobeam. Han var son till Nebat, en efraimit från Sereda, och hans mor hette Serua och var änka. Jerobeam gjorde uppror mot kungen. 27 Orsaken till att han gjorde uppror mot kungen var denna: Salomo byggde på Millo. Han ville täppa till öppningen i muren omkring sin far Davids stad. 28 Jerobeam var en duglig man, och då Salomo såg att den unge mannen var driftig i sitt arbete, satte han honom över allt det arbete som Josefs hus hade att utföra. 29 Vid ett tillfälle när Jerobeam hade begett sig ut ur Jerusalem, kom profeten Ahia från Shilo emot honom på vägen. Profeten var klädd i en ny mantel, och de båda var ensamma på fältet. 30 Ahia tog den nya manteln, som han hade på sig och slet sönder den i tolv delar. 31 Och han sade till Jerobeam: ”Ta här tio delar för dig själv, för så säger Herren Israels Gud: Jag ska rycka riket ur Salomos hand och ge tio av stammarna åt dig. 32 Bara en stam ska han få behålla för min tjänare Davids skull och för Jerusalems skull, den stad som jag har utvalt ur alla Israels stammar. 33 Detta ska ske, därför att de har övergett mig och tillbett Astarte, sidoniernas gudinna, Kemosh, Moabs gud, och Milkom, ammoniternas gud. De har inte gått på mina vägar och inte gjort det som är rätt i mina ögon, efter mina stadgar och föreskrifter, så som Salomos far David gjorde. 34 Men jag ska inte ta ifrån honom hela riket, utan jag ska låta honom vara furste så länge han lever, för min tjänare Davids skull som jag utvalde, därför att han höll fast vid mina bud och stadgar. 35 Men jag ska ta kungadömet från hans son och ge de tio stammarna till dig. 36 Till hans son ska jag ge en stam, så att min tjänare David alltid har en lampa inför mitt ansikte i Jerusalem, staden som jag utvalt åt mig för att där fästa mitt namn. 37 Dig vill jag alltså ta och låta regera över allt du önskar, och du ska bli kung över Israel. 38 Om du lyder allt jag befaller dig och går på mina vägar och gör det som är rätt i mina ögon, så att du håller fast vid mina stadgar och bud så som min tjänare David gjorde, då ska jag vara med dig och bygga åt dig ett hus som blir bestående, så som jag byggde ett hus åt David, och jag ska ge dig Israel. 39 Jag ska förödmjuka Davids släkt på så sätt, men inte för alltid.” 40 Salomo försökte döda Jerobeam, men Jerobeam flydde till Egypten, till Shishak, Egyptens kung, och stannade där till Salomos död. 41 Vad som mer finns att säga om Salomo, om allt han gjorde och hans visdom, det är skrivet i Salomos krönika. 42 Den tid Salomo regerade i Jerusalem över hela Israel var fyrtio år. 43 Och Salomo gick till vila hos sina fäder och blev begravd i sin far Davids stad. Hans son Rehabeam blev kung efter honom.

Turn reading into real study

Sign up to bookmark verses, take notes, and study with AI-powered tools.

Choose your next step after this chapter Keep reading, choose a plan, or keep studying with AI.
Follow the themes this chapter opens Related topic hubs for the larger questions this chapter may have opened.